One step at a time
Falkenberg var en upplevelse, minst sagt.
Allt gick långt över mina förväntningar, helt sinnes!
Veckan hos Anita var otrolig, det bästa jag gjort på länge.
Det känns som att jag och pollen har gått fram med stormsteg, lovely.
Jag fick även dela veckan med sjukt sköna människor, vilket var superduper!
Amelie, Martina, Nina och Dessan.
Nina och Dessan kan vart dom skönaste mammor jag träffat.
Nina var full av energi och helgalen, precis som jag. Det gillar vi!
Lite mer om själva helgen i falkenberg då....
kors i taket, Majsan var huuuur fin som helst.
Alla klasser gjorde hon super, på lastbilen hem fick hon stå 8 timmar utan trams.
När jag gick banan på fredagen var jag skräckslagen, jag har varit med på mycket tävlingar med Lotta, utomlands och allt. Men jag har nog aldrig sett så tittiga hinder.
Men hon bjöd på allt och hoppade som en miljon.
Pälsklings Amelie och jag.
Jag och min bästa.
?
Brudsen och svenne banan.
My love och jag utanför våran bungalow (stavning?)
HAHA, juste kära vänner, lördags kvällen var galen.
Amelie raggade upp någon liten gutt som skulle dra på kräftivalen i glommen.
Anita ville dra dit "bara för att käka". Men vi ville gärna byta outfits innan.
Men det gick inte för sig, nejnej! det fanns det ingen tid till.
Så hon lyckades övertala oss såklart.
Men det blev inte bara käk för våran del vill jag lova, vi åkte den där pop express eller vad den nu heter, HELA 3 GÅNGER.
Ingen fylla slog det, shit pommes.
Självaste turren som jobbade på pop express tog mig i håret ett x antal gånger, ville ha mitt nummer och grejer. skrämmande!