en saknad, en sorg, en jävla massa minnen.



Jag är rädd, så jävla rädd!
mardrömmen om att jag kanske aldrig mer får träffa er, får mig att börja gråta.
Elsa du och jag träffas förr eller senare, det vet jag!
men resten då ? ska man bara släppa saker och ting och gå vidare ? nej jag fungerar inte så.

Nästa sommar kommer jag tillbaka, hoppas på att alla är kvar och att tiden går fort,
för det känns som en evighet till nästa sommar :(

Jag älskar er <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0