Vi klarar det ihop.
Idrottslinjen på westerlundska (smid) har nu påbörjats, och en speciell känsla har träffat mig,
när jag gick på örsundsbroskolan tyckte jag faktiskt inte att den var så dålig som alla andra tyckte,
det är nog nu när man har börjat om på nytt som man faktiskt insåg, att det fanns så mycket bättre där ute någonstans.
Tre dagar har spenderats på westerlundska och jag älskar själva linjen, idrott hela förmiddagarna, tre lektioner efter lunch och sen var den dagen slut, toppen säger jag.
Just nu sitter jag på gamla datan och kollar igenom en jäklans massa bilder och musik som väcker en hel del massa minnen kan jag lova, en speciell låt som man alltid lyssnade på när man inte var på topp, lyssnar på den nu och kan vandra tillbaka i tiden, allt som var bra och mindra bra.
Idag när jag satt på min engelska lektion funderade jag på, är dethär verkligen rätt för mig ?
kanske borde vara på någon helt annan plats just nu, Tyskland kanske!
kan inte säga annat än att jag saknar det något enormt, funderar seriöst på att ta ett sabbatsår , absolut inte för att jag inte gillar skolan, bara för att jag saknar alla i Tyskland och det var utan tvekan en av dom bättre perioderna under mitt liv jag spenderade där.
Har försökt kontakte Elsa både igår och idag, men det verkar vara något fel på henne tele,
hoppas bara att hon fixar internet snart, för jag har en hel del bilder att visa er, tror att vi har över tusen bilder från riders party att visa er!
Nej nu kanske man ska söka lite på wikipedia om olympiska spelen,
skulle jobba med mohamed, men det gick ju inge vidare så jag får vell ta saken i egna händer,
puss <3 / Hanna
